lördag 31 december 2011



Share/Bookmark

fredag 30 december 2011

Alliansen tar ansvar för Sverige - i dagens HP




Alliansen tar ansvar för hela Sverige
Mitt svar till Gunnar Malmström, SPI Halmstad, 19/12 (HP).
Gunnar Malmström från SPI Halmstad raljerar över Alliansen, som fått förnyat förtroende att leda Sverige. Hur ser Malmströms alternativ ut?

Alliansen skapades under devisen att alla fyra partier ska bidra och alla ska vinna på samarbetet. Alliansen leder Sverige ännu en mandatperiod med ett gott samarbete fyra partier emellan.
Tillsammans fortsätter vi arbetet för fler jobb, minskat utanförskap och för en stärkt välfärd. Med en ansvarsfull ekonomisk politik kan vi satsa medan andra länder i Europa får dra åt svångremmen. Tillsammans tar vi ansvar för hela Sverige.

Gunnar Malmström tar upp frågan om skatteplanering i välfärdssektorn. Företag inom den skattefinansierade välfärdssektorn har ett särskilt ansvar att leva upp till företagsetik och god skattemoral. Maria Larsson (KD), Beatrice Ask (M) och Anders Borg (M) presenterade därför 1 december ett uppdrag till Skatteverket att kartlägga och analysera förekomsten av skatteplanering i företag inom välfärdssektorn.

I kartläggningen ingår att uppskatta frekvensen och omfånget av skatteplaneringen. Skatteplanering med ränteavdrag inom nämnda sektorer ska uppmärksammas särskilt. Uppdraget vad gäller kartläggningen ska redovisas senast den 30 april 2012.

Tillväxten för 2012 väntas sjunka. En svagare ekonomisk utveckling internationellt skapar osäkerhet och därmed krav på säkerhetsmarginaler för statens finanser – något som Alliansen visat att vi levererar. Men det skapar också krav på tydliga och verkningsfulla åtgärder i budgeten som tryggar välfärden och stärker arbetslinjen. En stark välfärd är en prioriterad fråga för Alliansen, som vi kommer att fortsätta arbeta för.

- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 29 december 2011

Ny arbetsplats ;)

Riktigt trevligt att jobba några timmar i från stadsbiblioteket i Halmstad.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Smakstart - SRHalland

I går var jag uppe tidigt och besökte Smakstart - träffade två pigga och trevlig radiopratare, Therese och Maja. Funderar fortfarande på hur de så tidigt/varje dag kan vara så trevliga och fulla av energi :)

länken till gårdagens intervju finner ni här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2118&artikel=4879590


Share/Bookmark

onsdag 28 december 2011

Sänkt restaurangmoms

God Morgon - Snart påväg till SRHalland - intervju om tiden i riksdagen.

Det finns många stora utmaningar på arbetsmarknaden - inte minst bland unga. Arbetslösheten bland unga är ingen ny företeelse. Oavsett konjunkturläge har många unga fått betala ett högt pris genom att stå utanför. Alltför höga trösklar för unga tjejer och killar hindrar dem från att få ett eget jobb med egen inkomst och en möjlighet att förverkliga egna drömmar. Sådana trösklar måste vi arbeta för att få bort - så tänker jag som moderat, inte att höja trösklar.

Orsakerna till en hög ungdomsarbetslöshet är många. Det finns inte en lösning på problemet. Det handlar om skolan rustar för kommande arbetsliv - här görs det satsningar från tidig ålder till den nya gymnasieskolan. Andra viktiga insatser för att bygga broar in på arbetsmarknaden är halveringen av arbetsgivaravgiften för unga, sänkt restaurangmoms, RUT och ROT och kommande lärlingsprovanställningar.

Vi i Alliansen vill vidhålla våra reformer som sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år och sänkt restaurangmoms. Syftet med att halvera restaurangmomsen är inte i första hand att det ska bli billigare att äta på restaurang utan att skapa fler arbetstillfällen och göra svarta jobb vita – vita anställningar ger trygga arbetsvillkor och tillgång till socialförsäkringssystemet.

Ett stort antal av de nya jobb som skapas till följd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar men även utlandsfödda och personer med låg utbildning, det vill säga grupper som är hårt drabbade av utanförskapet och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden.

Vi politiker kan debattera om sänkt pris och fler jobb osv, därför är det glädjande att se att kedjor och restauranger, ex Frasses, McD och MAX har kampanjer om fler jobb och bättre/lägre pris till följd av sänkt restaurang moms.

Socialdemokraterna motsätter sig Alliansens tidigare jobbskapande reformer och arbetslinjen och nu motsätter de sig även sänkningen av restaurangmomsen från 25 till 12 procent. Lägre kostnader och ökad lönsamhet är nyckeln för att fler jobb ska skapas.

Lite blandat ang sänkningen av hrestaurangmomsen
SR, DI, DO, SR

Share/Bookmark

tisdag 27 december 2011

Antalet UF företagare ökar

Trevlig läsning på Ung Företagsamhets hemsida, "20 443 stycken UF-företagare i totalt 6 452 stycken UF-företag!"

Ung Företagsamhet har spelat en viktig roll på landets gymnasieskolor i rollen att få fler unga att testa på att driva företag.

Vidare skriver de, när registreringen för läsårets UF-företagande stängde nu i december har vi återigen slagit rekord i antal elever som väljer att driva UF-företag. Jämfört med fjolåret ökar vi med 3 % i både UF-företagare och UF-företag. Hela 12 av våra 24 regioner ökar. Jämfört med föregående år ökar i år Örebro, Blekinge, Jönköping och Kronoberg allra mest. Flest antal nya elever svarar Stockholm, Göteborg och Jönköping för.


Företagen är en viktig drivkraft för den ekonomiska tillväxten i Sverige. Betydelsen av UF företagare och vikten av entreprenörskap i skolan skrev jag om i en av mina motioner 2011/2012

Share/Bookmark

torsdag 22 december 2011

I dagens Kungsbacka Tidning - S vill utnyttja drevet mot kungen

S vill utnyttja drevet mot kungen
På senare tid har redovisningen av hovets ekonomi varit omdebatterad. En del tycks tro att kungen får tiotals miljoner kronor som han kan använda till privata utgifter utan bokföring och utan kontroll. Så är det givetvis inte – och det enda skälet till att detta nu debatteras är att socialdemokraterna vill ta politiska poäng på drevet mot kungen.

Hovets omsättning per år är ungefär 346 miljoner kronor. Anslaget från riksdagen är ungefär en tredjedel, 123 miljoner. Resten är intäkter från Djurgårdens förvaltning och visningen av de kungliga slotten. Både per capita och i kronor är det svenska hovet billigast i Norden - varje svensk lägger knappt 14 kronor per år till hovet.

Verksamheten består av tre huvuddelar: hovstaten, slottsstaten och Kungliga Djurgårdens förvaltning. Hovstaten svarar för bland annat ledning och administration, program, representation, statsbesök, ceremonier och kommunikation. Tre fjärdedelar av kostnaderna går åt till personal. Slottsstaten förvaltar de kungliga slotten, medan Djurgårdsförvaltningen just förvaltar Djurgården. Hovets ekonomiavdelning bokför allt detta. Slottsstatens och Djurgårdsförvaltningens räkenskaper granskas av Riksrevisionen, medan hovstatens räkenskaper granskas av ett auktoriserat revisionsföretag.

Hovet är inte en myndighet under regeringen eller riksdagen, utan direkt underställt statschefen. Hovets oberoende ställning i förhållande till regering och riksdag bekräftades av de borgerliga partierna och S genom 1971 års Torekovskompromiss, som också innebar att Sverige förblev en monarki, men att monarken fråntogs all politisk makt.

År 1996 kom hovet och regeringen överens om att hovet ska avge en årlig verksamhetsberättelse, som sedan 2006 också innehåller en mer detaljerad redovisning av hovstaten. Detta ger en god bild av hur hovets resurser används – samtidigt som hovets oberoende bevaras.

Socialdemokraterna har varit nöjda med detta, men kräver i år plötsligt ökad insyn i hovets ekonomi. Varför? Det finns bara en ny faktor: ”Den motvillige monarken”. Boken handlar inte om hovets ekonomi, men gav upphov till ett mediedrev mot kungen, som gjorde det legitimt att angripa honom och hovet. Den som både ville ha en plats i strålkastarljuset och försvaga monarkin hade ett gyllene tillfälle. Den chansen tog socialdemokraterna väl vara på.

Socialdemokraterna har på senare tid ifrågasatt flera långsiktiga och breda överenskommelser, först pensionsöverenskommelsen och nu Torekovskompromissen. Det är inte att ta ansvar för Sverige. Alliansen tar ansvar för Sverige och vårdar även dessa överenskommelser.

Andreas Norlén. (M) Riksdagsledamot i konstitutionsutskottet
Anne Marie Brodén (M) Riksdagsledamot Hallands län
Jenny Petersson (M) Riksdagsledamot Hallands län
Michael Svensson (M) Riksdagsledamot Hallands län
Marianne Kierkemann (M) Riksdagsledamot Hallands län


 


Share/Bookmark

I dagens LT - Ansvar för jobben och ekonomin


Ansvar för jobben och ekonomin
Oron på den internationella marknaden är fortsatt stor vilket även påverkas oss i Sverige. De senaste fem åren har vi upplevt en stark uppgång med många nya jobb. Samtidigt har vi gått igenom den värsta konjunkturnedgången sedan 30-talet. Detta ställer krav på en ansvarstagande ekonomisk politik för jobb och för en aktiv arbetsmarknadspolitik.

För att dämpa inbromsningen på arbetsmarknaden prioriterar regeringen i budgeten för 2012 sysselsättningsfrämjande åtgärder. Tillväxten och sysselsättningen ska öka och välfärden ska komma alla till del. Sammantaget presenteras reformer för 15 miljarder kronor. Mot vår budget för jobb, välfärd och ansvar står en splittrad opposition och ett socialdemokratiskt parti utan röd tråd.

Regeringen har satsat 8 miljarder kronor på en aktiv arbetsmarknadspolitik för att möta skuldkrisen. Arbetsmarknadspaket för 2012-2014 innehåller aktivitet, utbildning och praktik samt insatser som gör anställningar billigare.

För att varaktigt öka tillväxten och sysselsättningen satsar vi bland annat 5,4 miljarder kronor på att sänka momsen på restaurang- och cateringtjänster, en sektor där många unga och utrikes födda får sina första jobb. Sänkt moms förväntas öka sysselsättningen och leda till lägre priser inom branschen, vilket regeringen och riksdagen kommer att följa upp, bland annat genom uppdrag till Konkurrensverket och Skatteverket.

Medan besparingspaketen avlöser varandra i Europa kan vi göra aktiva insatser för jobb och omställning och förstärka tryggheten för människor i en utsatt ekonomisk situation. Vårt mål att få fler i arbete är inte bara en åtgärd som ska bidra till ökad tillväxt. När fler arbetar och färre försörjer sig på bidrag minskar klyftorna i samhället och alla ges möjlighet att ta del av den tillväxt och välfärd som skapas. Alliansregeringen tar ansvar för Sverige.



tisdag 20 december 2011

I dagens LT - Gör om elområdesindelningen!

Gör om elområdesindelningen!
Elområdesindelningen är en märklig reform genomförd av Svenska Kraftnät. De flesta är överens om att vi är på väg mot först en nordisk och därefter en europeisk elmarknad. Med den nya indelningen tas i stället ett stort steg i andra riktningen genom en kvasiregional indelning som saknar all förankring hos medborgarna.
Märkligt är också att Svensk Energi – energibolagens branschorganisation – nu uttrycker sig så odelat positivt om denna reform. Vårt intryck, efter samtal med åtskilliga energibolag, är att branschen inte alls är särskilt positiv. Tvärtom uppfattas reformen som omöjlig att förklara och bidragande till att ytterligare sänka förtroendet för hela branschen. Budskapet att ”elmarknaden nu fungerar bättre” går inte hem eftersom reformen uppfattas som djupt orättvis och konkurrensen på andra områden snedvrids när elpriserna blir olika.
Det största problemet är att reformen riskerar att slita sönder Sverige genom att den skapar konstlade motsättningar mellan nord och syd. I Sverige har vi länge ansett att förutsättningarna beträffande viktig infrastruktur bör vara så likvärdiga som möjligt i hela landet. I och med elområdesreformen gäller inte denna princip längre.
Både privatpersoner och företag drabbas. Störst är problemet för den elintensiva industrin. Den handlar upp el till fast pris på lång sikt och gynnas således inte av årets varma väder. Nu tvingas den, till följd av reformen, att betala merkostnader på över 20 procent för sin viktigaste basvara. Så stora merkostnader i verksamheter där marginalerna ofta är små gör att företag vi talat med nu överväger nedläggning eller flytt utomlands.
Grundproblemet är nedläggningen av Barsebäck och att inte kraftöverföringen byggdes ut i samband med den. På lång sikt löses detta genom att såväl elproduktion som ledningskapacitet byggs ut, men det tar tyvärr tid.
Frågan är vad som kan göras på kort sikt. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att granska effekterna av reformen och att föreslå åtgärder som kan dämpa effekterna. Delrapport kommer i april och slutrapport i juni. Vi ser fram emot att ta del av myndighetens förslag till åtgärder.
Redan nu menar vi dock att det finns en möjlig lösning – nämligen den som branschen tidigare själv har förordat. I en rapport om elområden från 2007 – gjord av Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv – sägs nämligen i klarspråk ”att en prisområdesindelning i snitt 4 inte bör komma ifråga”. I stället förordas en gräns enbart längs snitt 2. En sådan indelning – i två områden i stället för fyra – skulle jämna ut prisskillnaderna avsevärt och dämpa problemen i södra Halland och resten av södra Sverige.
Enligt vår uppfattning borde Energimarknadsinspektionens förslag därmed redan vara klart: Kräv att Svenska Kraftnät omedelbart gör om elområdesindelningen så att Sverige får två områden i stället för fyra.
Jonas Jacobsson Gjörtler (M) Riksdagsledamot, Skåne
Jenny Petersson (M) Riksdagsledamot, Halland



Share/Bookmark

Erik Ullenhag har lanserat ny hemsida :)

I måndags lanserade integrationsminister Erik Ullenhag en ny webbsida på regeringen.se. Sidan är ett led i regeringens arbete mot främlingsfientlighet och ett sätt att bemöta de myter som i dag sprids på nätet.

Sverige är och ska vara ett öppet och tolerant land. Vi tar ett stort ansvar för människor som flyr till vårt land, har fri rörlighet inom EU och flexibla regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU.

Den som flyr undan förföljelse ska kunna få en fristad i Sverige och andra länder i Europa. Det är viktigt att påminna om att asylrätten är en mänsklig rättighet som inte kan mätas i kronor och ören. Den som kan försörja sig själv ska också få bosätta sig här genom arbetskraftsinvandring.

I dag är 14,7 procent av svenskarna utlandsfödda. Dessutom finns det grupper som har en lång historia i landet: samer, tornedalingar, finnar, romer och judar räknas som nationella minoriteter i Sverige.

Det sprids myter och halvsanningar om kostnader och problem med invandring och minoriteter, särskilt på internet. Här har vi samlat några av de vanligaste myterna och fördomarna och besvarar dem med fakta. I marginalen finns länkar till mer läsning för den som vill fördjupa sig. Fördomar måste alltid bemötas.

Myt 1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.

Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.

I grunden bygger myten på att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det skulle vara ett problem om människor har en bakgrund i ett annat land. Det är också värt att notera att den enskilt största gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som stod för en femtedel av invandringen.

Myt 2: De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl.

En stor del av de flyktingar som kommit till Sverige de senaste åren har kommit från länder som Irak, Afghanistan och Somalia, länder som är hårt drabbade av krig och konflikter. År 2010 beviljades 9 978 asylsökande personer permanent uppehållstillstånd. Av dem hade 91 procent antingen skyddsskäl eller flyktingskäl.

Som skyddsbehövande räknas bland annat människor som löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och människor som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Utöver dem som ansöker om asyl här i landet tar Sverige dessutom, i samarbete med FN-organet UNHCR, emot ett par tusen kvotflyktingar varje år. Den som hävdar att kategorin skyddsbehövande inte ska kunna ges en fristad i Sverige menar således att vi ska kasta ut människor som riskerar tortyr eller dödsstraff.

Myt 3: Sverige är på väg att bli ett muslimskt land.

Uppskattningsvis lever några hundratusen personer i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger emellertid inte något om huruvida personen är religiös eller inte. Av integritetsskäl för vi inga register över religiös tillhörighet, kultur eller etnicitet i Sverige. Det kan dock konstateras att de muslimska trossamfunden sammanlagt har runt 110 000 medlemmar, vilket endast utgör drygt en procent av Sveriges befolkning.

Myt 4: Barnen får inte sjunga nationalsången och skolavslutningar får inte hållas i kyrkan.

Skolor får ha avslutningar i kyrkan vilket också sker på många håll. I den nya läroplanen för grundskolan som gäller från 2011 är det till och med krav att eleverna ska lära sig såväl nationalsången som ett antal vanliga psalmer. Att undervisningen ska vara icke-konfessionell, det vill säga fri från religiösa inslag, har gällt länge och har ingen koppling till invandringen. Friskolor får ha konfessionell inriktning, där deltagande i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

Myt 5: Skolorna får inte längre servera fläskkött.

Det finns inga politiska beslut eller riktlinjer om vilken sorts kött som ska serveras i skolor och förskolor. Några förskolor har beslutat att inte servera fläskkött, men de tillhör undantagen. Anledningen till det är att många av barnen som går där inte äter det.

Myt 6: Judarna kontrollerar medier och politik i Sverige, USA och flera andra länder.

Påståenden om judiska konspirationer har cirkulerat i Sverige och i Europa i århundraden och bygger på synen av judarna som ett kollektiv. I Sverige, USA och många andra länder ägs radio- och tevekanaler av en rad olika företag. Denna spridning garanterar att varken någon grupp eller särintresse kan kontrollera debatten.

Myt 7: Sverige anpassar sig till kvinnofientliga traditioner.

Det stämmer inte. Regeringen för en mycket aktiv politik mot de tendenser som finns i Sverige till hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra företeelser som strider mot individens rättigheter.

Myt 8: Invandringen har lett till en våg av kriminalitet.

Av naturliga skäl finns alltid en stor osäkerhet i statistik om kriminalitet. Många brott anmäls aldrig och många av de brott som anmäls klaras inte upp. Ett sätt att försöka mäta och jämföra över tid och mellan länder är enkätundersökningar där de svarande får uppge om de utsatts för brott det senaste året. I den statistik Brottsförebyggande rådet hänvisar till kan man se att Sverige inte sticker ut jämfört med liknande länder. Det är lika många eller fler som uppger att de har utsatts för brott i en del länder med lägre invandring, till exempel Danmark och Norge. Invandring tycks därför inte vara en avgörande faktor i en jämförelse av antalet brott mellan länder.

Den överrepresentation som finns bland utlandsfödda i brottsstatistiken beror bland annat på att det är många unga män som kommer till Sverige, en grupp som normalt är överrepresenterad i statistiken. Även faktorer som arbetslöshet och låg utbildningsnivå spelar in. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att den absoluta majoriteten utrikes födda, precis som den absoluta majoriteten svenskfödda, aldrig begår brott.

Brott ska alltid bekämpas och den ansvarige ska ställas till svars. Men när en enskild invandrare begår brott ska vi aldrig skuldbelägga hela gruppen utrikes födda.

Myt 9: Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år.

De nationalekonomiska studier som gjorts av invandring har tittat på effekter på till exempel tillväxt, handel, företagande, löner och offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman dessa olika perspektiv till ett svar.

Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som pekar på svagt negativa effekter. Studier av den fria rörligheten inom EU pekar på vissa positiva effekter på tillväxten. Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer. Andelen företagare är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda och utrikes födda har fler anställda per företag. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella index över innovationsklimat.

Det är inte helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga saker som påverkar beräkningarna är hur gamla människor är när de kommer till Sverige och hur stor andel som arbetar. En förbättrad integration kan ge stora positiva effekter. Det bör också noteras att beräkningarna handlar om offentliga intäkter och utgifter på individnivå. De positiva effekterna som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt, handel och företagande ingår inte.

Sammantaget kan vi se att Sverige, i likhet med till exempel Kanada och Australien, har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling. Vi står oss väl såväl när det gäller mått på ekonomisk produktion som bredare välfärdsmått.

Myt 10: Invandringen leder till lönedumpning.

Få svenska studier har gjorts som har kunnat visa på invandringens effekt på lönerna bland den infödda befolkningen. En svensk studie visar på mycket små positiva effekter av invandring på inföddas inkomster. Andra svenska forskare har visat att 90-talets invandring till Sverige inte hade någon effekt på lönespridningen.

Myt 11: Invandrarna tar jobben från svenskar.

Invandring bidrar ofta positivt till arbetsmarknaden genom att kompensera för underskott av inhemsk arbetskraft inom vissa yrken och genom att bidra till att skapa fler jobb. I dag kan vi exempelvis se att ungefär en av fyra läkare och tandläkare i Sverige är födda i ett annat land.

På lång sikt är det främst utbudet av arbetskraft som bestämmer sysselsättningen. Dessutom visar forskning att invandring bidrar till ökad utrikeshandel och därmed ökad tillväxt genom att personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bland annat affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer.

Myt 12: Om man ifrågasätter invandrings- och integrationspolitiken så blir man stämplad som rasist.

Få frågor debatteras så ofta och så livligt som integrations- och migrationspolitik. Politiska debatter kan ibland hetta till rejält. Den som argumenterar med hjälp av rasistiska och främlingsfientliga myter möter ofta starka, berättigade motreaktioner.

Myt 13: Det finns en tyst majoritet som anser att invandringspolitiken är en katastrof.

När Eurostat nyligen mätte hur invånarna i ett antal europeiska storstäder ser på invandrarna var det 88 procent av stockholmarna som instämde eller instämde starkt i påståendet att invandrare är bra för staden. 72 procent av Malmöborna instämde eller instämde starkt i samma påstående. I 2010 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet anger en lägre andel av befolkningen än någonsin, 42 procent, att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige.


Share/Bookmark

söndag 18 december 2011

torsdag 15 december 2011

Bra läsning idag - HN och Bengt Wernerssons ledare med rubriken "Kapa banden mellan LO och S" Fackförbunden ska ta vara på medlemmens/medlemmarnas intressen... inte pumpa in pengar i politiska partier...de LO-medlemmar som inte vill bidra ekonomiskt till Socialdemokraterna bör ha rätt att avstå - borde vara rätt rimligt tycker jag - men givetvis som enskild organisation har LO rätt att själva besluta över sina inre angelägenheter... Share/Bookmark
Kungsbacka Tidning läggs ner - tråkigt tycker jag. HN: Kungsbacka är en ovanligt tidningstät stad. Men efter årsskiftet kommer inte Kungsbacka Tidning att ges ut mer. Konkurrensen har blivit för hård, skriver tidningen i det senaste numret. Kungsbacka Tidning ägs sedan några år tillbaka av Norra Hallands ekonomiska förening. Den startades 1977 av Kurt ”Chico” Johansson. De tre heltidsanställda erbjuds jobb på Norra Halland.
Share/Bookmark

måndag 12 december 2011

Fredrik levererar

Läser i Metro att förtroendesiffor för Statsminister Fredrik Reinfeldt är höga jämfört med oppositionsledaren Håkan Juholt. Fredrik får 39 % medan Håkan får 8%



- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 11 december 2011

3e Advent




- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 9 december 2011

IP-debatt

I dag var det debatt i kammaren som handlade om ett Häkte i Halland. En viktig fråga för Halland.  
Låt mig börja med att skriva att Moderaterna med övriga allianspartier har genomfört en rekordstor satsning på rättsväsendet. Men ett tryggare samhälle skapas inte genom en handvändning. Det krävs en helhetssyn och många delar ingår i detta – från att det finns synliga poliser till att det finns ett fungerande rättssystem.

Jag är stolt över det arbete som Alliansen har gjort sedan maktskiftet 2006. Antalet poliser har ökat kraftigt – med 3 000 stycken. Det finns nu omkring 20 000 poliser i Sverige – i medborgarnas och samhällets tjänst. När jag nyligen träffade polismyndigheten i Halland fick jag uppgift om att det nu finns 780 anställda – 569 poliser och 211 civilanställda.

Med fler poliser kan fler brott utredas och fler gärningsmän ställas inför rätta. Detta kräver i sin tur att det finns resurser för att behandla en ökad mängd ärenden. Hela kedjan måste fungera och flaskhalsar förebyggas för att få en snabb och rättssäker hantering.

I polishuset i Halmstad har det under fem års tid funnits ett tillfälligt häkte med tolv platser. Häktet i Halmstad stängde 2010 och Halland blev därmed det enda länet som saknar ett eget häkte.

Avsaknaden av ett häkte innebär att stora delar av Hallands polisresurser används för att transportera häktade till andra län, i vissa fall till Göteborg och Helsingborg, i andra till Karlskrona och Karlstad. Detta kan inte vara det bästa sättet att använda våra polisiära resurser. Avsaknaden av ett häkte i Halland gör att detta låser upp dyrbara polisiära resurser för långväga transporter,
samt att detta riskerar att leda till andra konsekvenser i det mycket viktiga inledande arbetet under häktestiden,är det av stor vikt att denna problematik tas på allvar och att den lösning kan nås.

Det känndes bra att Justitieministern ställer sig possitiv till samverkan mellan myndigheterna för att komma till en lösning på denna viktiga fråga, och att såväl Kriminalvården som polisen ser att det finns ett behov av häktesplatser i Halland.

Share/Bookmark

torsdag 8 december 2011

Vuxenmobbning

De grundläggande kraven på arbetsmiljöns beskaffenhet finns i 2 kap. 1 § AML. Där sägs bl.a. att arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagarna inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17) slås fast att arbetsgivaren ska förebygga kränkande särbehandling och klargöra för alla att mobbning inte accepteras. Det ska också finnas rutiner för att tidigt fånga upp signaler om kränkande särbehandling. Nedan finner ni ett nyhetsinslag angående vuxenmobbning.



Det är centralt att arbetsgivaren jobbar systematiskt med alla slags arbetsmiljöfrågor och identifierar och förebygger de problem som kan uppstå, samt agerar när problemen uppstår. De psykosociala faktorerna har visat sig vara svåra att fånga i mer preciserade föreskrifter och utöva tillsyn över. Det handlar ofta om komplexa förhållanden som är svåra att mäta/bedöma (till skillnad från t.ex. kemiska gränsvärden eller krav på den fysiska arbetsmiljön).

Arbetsmiljöverket har under senare år avsevärt stärkt sin kompetens och sina tillsynsmetoder för att fånga brister i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön och att verket fortsätter att utveckla sina insatser när det gäller krav och kunskapsförmedling är viktigt. Verket har även påbörjat ett arbete med ambitionen att mer samlat kunna behandla samverkande faktorer. Det innebär att även föreskrifterna mot kränkande särbehandling kommer att lyftas in och behandlas inom ramen för detta nya föreskriftsarbete. Ambitionen är att få tillstånd nya tydliga och övergripande regler inom det psykosociala arbetsmiljöområdet.

Att kränkande särbehandling på detta sätt nu integreras i frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön känns relevant och en bra utgångspunkt för att bättre tydliggöra vad som gäller i förhållande till såväl förebyggande som stödjande åtgärder i fråga om mobbing. Det är ett väldigt viktigt arbete som Arbetsmiljöverket nu gör för framtidens arbetsmiljö.

tisdag 6 december 2011

TV4Halland om restaurangmomsen

Vi i Alliansen vill vidhålla vår sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år, fortsätta vårda nystartsjobben och halvera restaurangmomsen. Syftet med att halvera restaurangmomsen är inte i första hand att det ska bli billigare att äta på restaurang utan att skapa fler arbetstillfällen och göra svarta jobb vita – vita anställningar ger trygga arbetsvillkor och tillgång till socialförsäkringssystemet.

Ingen%20garanti%20att%20s%C3%A4nkt%20moms%20skapar%20nya%20arbeten

Många unga har tufft att komma in på arbetsmarknaden, många gånger eftersom de saknar tidigare arbetslivserfarenhet. Ett stort antal av de nya jobb som skapas till följd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar men även utlandsfödda och personer med låg utbildning, det vill säga grupper som är hårt drabbade av utanförskapet och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna motsätter sig Alliansens tidigare jobbskapande reformer och arbetslinjen och nu motsätter de sig även sänkningen av restaurangmomsen från 25 till 12 procent. Lägre kostnader och ökad lönsamhet är nyckeln för att fler jobb ska skapas.

Kom på att när jag kom in i riksdagen 2010 var sänkt restaurangmoms en av de första motionerna jag skrev :)

Bilder från gårdagens besök

















- Posted using BlogPress from my iPhone

15 miljoner för ökad jämställdhet i kommuner och landsting

I morgon har jag debatt i kammaren AU1, det gäller utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.

Skulle se vad som hänt den senaste tiden på området, såg detta... 15 miljoner för ökad jämställdhet i kommuner och landsting

Regeringen har beviljat Sveriges kommuner och landsting (SKL) 15 miljoner kronor för att ytterligare stödja jämställdhetsintegrering i landets kommuner och landsting inom ramen för SKL:s program Hållbar Jämställdhet. Med tidigare beslut innebär det att regeringen totalt satsar 240 miljoner kronor för att utveckla jämställdheten i kommunal- och landstingsverksamheter fram till och med 2013. Arbetet syftar till att utveckla medborgarservicen så att både kvinnor och män, och flickor och pojkar får vård och annan service på jämställda villkor.

Genom att regeringen nu beviljar ett utökat stöd möjliggörs bland annat att kommuner kan jämställdhetsintegrera styrsystemen och därmed skapa långsiktighet i det lokala arbetet för ökad jämställdhet.

Av de avsatta medlen kommer 3 miljoner kronor att användas för att stödja genomförandet av den jämställdhetsdeklaration som antagits av de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation, Council of European Municipalities and Regions, där SKL:s erfarenheter och metoder från arbetet med programmet Hållbar Jämställdhet kan spridas till kommuner och regioner i andra europeiska länder.

Share/Bookmark

söndag 4 december 2011

Kul lapp :)




- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 2 december 2011

Så kan det gå :)

Share/Bookmark